Svenska ord som egentligen är franska: Pratar du franska – utan att veta om det? 🤔

 

Det är vanligt att låna ord från ett annat språk, så kallade låneord. Det är så språket växer och utvecklas. Du känner säkert till och använder många engelska låneord, men visste du att svenskan även lånat många ord från franskan?

Vissa härliga ord är uppenbara lån – som weekend och croissant. Andra låneord är klurigare och har försvenskats till den grad att de känns lika svenska som surströmming. Säger du till exempel fåtölj, apropå, garderob, portmonnä, följetong och byrå? Då pratar du franska – kanske utan att veta om det (eller i alla fall utan att tänka på det). Et voilà! Här är historien bakom några av våra mest använda svensk-franska ord.

Fåtölj – fauteuil

Favoriten fåtölj är ett perfekt exempel på ett franskt ord som lånats in och försvenskats i hur det skrivs – men inte hur det uttalas eller används. Fun fact när du lyxar till fredagsmyset med ett glas franskt vin i din fauteuil.

Apropå – à propos

Apropå låneord så kommer själva ordet apropå även det från franskan. Där stavas det ”à propos de”. ”Propos” betyder tal och den bokstavliga betydelsen är på tal om. Det uttalas på samma sätt på båda språken, men stavningen har ändrats så mycket att det är svårt att gissa ordets franska ursprung.

Garderob – garde-robe

I det stilsäkra Frankrike tas kläder, stil och mode på högsta allvar. Därför är det ingen överraskning att många klädrelaterade ord har lånats från franskan. Ordet garderob är den försvenskade varianten av ”garde-robe”, bestående av verbet ”garder” som betyder att behålla och substantivet ”robe” som betyder ”klänning”. En bokstavlig översättning är alltså ”klänningsbehållare”.

Portmonnä – porte-monnaie

Enligt samma princip att garde-robe blir garderob på svenska har det franska uttrycket ”porte-monnaie”, av verbet ”porter” som betyder att bära och substantivet ”monnaie” som betyder mynt, blivit det svenska portmonnä. Eller mer bokstavligt översatt: ”myntbärare”.

Följetong – feuilleton

Sitter du i en ”fauteuil” och titta på en spännande ”feuilleton”? Eller följetong som det heter på svenska. Det franska ordet har sitt ursprung i tidningsvärlden där man varje vecka kunde läsa ett spännande blad (”feuillet”). Ordet har alltså ingenting med att följa att göra, det handlar om att få reda på vad som händer sen. På ett blad i tidningen, en röst i radio eller ett avsnitt på HBO.  

Byrå – bureau

Etymologin bakom ordet byrå består av flera led. Det kommer från det franska ordet bureau som betyder kontor, efter att gammaldags skrivbord var täckta i ett grovt ulltyg som hette bure. Bureau är alltså en omskrivning av tyget, som blev synonymt med kontor, som blev en svensk möbel med lådor. Eller en text- och översättningsbyrå som Native. Men där är arvet tydligare – vi är ju ett översättningskontor.

Det finns förstås fler exempel på franska låneord i svenskan, och även tvärt om. Men det blir kanske ett ämne för nästa blogg. Nu kan du i alla fall, nästa gång någon frågar dig om du pratar franska, helt ärligt svara: Oui!

I sommar gästas Native av Lou Cercy, översättarstudent från Paris som praktiserar på kontoret. Utöver franska pratar hon flytande svenska, engelska och italienska och är en fena på administration. Under sommaren kommer hon att göra inlägg om språk, översättning och kulturella skillnader mellan Sverige och Frankrike. Om du har frågor om översättning eller vill ha tips på en bra restaurang i Paris nås hon på lou@native.se.