AI inom översättning – en översättarstudents tankar
AI inom översättning – ett gästinlägg om framtiden från Natives praktikant Valentine, student på Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet.
Ofta möts jag av oroliga blickar när jag berättar att jag studerar till översättare. Kommer det ens att behövas översättare om tio år, undrar man. Snart översätter väl AI lika bra som en människa? Är det inte bättre att studera något annat? Därför är det på sin plats att förklara hur frågan behandlas på Tolk- och översättarinstitutet, och hur vi studenter förbereds för en marknad som starkt påverkas av AI:s allt snabbare utveckling.
AI inom översättning, yrket och den tekniska utvecklingen
AI-genombrottet är inte den första tekniska utvecklingen inom översättaryrket. På 90-talet kom CAT-verktyg — Computer Assisted Translation — med i översättningsprocessen. Med den nya tekniken kunde man lagra och återanvända översättningar. Oroliga översättare undrade om de skulle få några jobb i fortsättningen.
Oron växte när Google lanserade sin översättningstjänst Google Translate år 2006. Med hjälp av statistik kunde nu vem som helst maskinöversätta vad som helst, när som helst. Många tänkte att det var över — men tjugo år senare behöver världen fortfarande översättare.
Översättaryrket överlevde därför att översättarna anpassade sig till tekniken i stället för att avfärda den. Genom att se tekniken som ett hjälpmedel snarare än en fiende kunde de både säkra yrkets framtid och arbeta mer effektivt. Dagens översättarstudenter vet att de behöver ha samma inställning till AI och aktivt välkomna den nya tekniken i sitt arbetsflöde.
Från översättare till “språkexpert”
Tidigt under utbildningen lär vi oss att en bra översättare ska kunna hantera teknik. Det räcker alltså inte med att bara kunna flera språk. För AI och andra översättningsverktyg har nu sin plats i översättningsprocessen. I mitten av all teknik står översättaren, vars roll har förändrats genom åren.
Idag är det sällan man översätter en text från grunden utan nya sätt att arbeta har uppstått. Allt oftare ägnar man sig åt MTPE – Machine Translation Post-Editing. Alltså att redigera en AI-översatt text. Redigeringen är ofta nödvändig eftersom AI, även om den är duktig på att översätta många ord på kort tid, kan också göra fel. Faktiskt rätt ofta.
Ibland handlar det om småfel, detaljer och nyanser som AI har svårt att uppfatta. En typisk AI-bugg är ordlekar. Ta till exempel det engelska uttrycket “to let the cat out of the bag” som på svenska betyder “att avslöja en hemlighet”. Maskinen hade sannolikt tyckt att “att släppa katten ur påsen” var en rimlig översättning. Felen uppstår då maskinen gärna översätter bokstavligen, även om den håller på att bli bättre på det. Därmed ska en människa vara med i processen. Alltså någon som inte bara översätter ord utan ger texten mening genom att ta hänsyn till kontexten och kulturen bakom. I synnerhet för de texter där innehållet behöver tolkas är detta nödvändigt.
Förutom för MTPE erbjuder översättningsbyråer, som Native, även tjänster som lokalisering, språkgranskning, transcreation, och undertextning. Många översättningsbyråer har börjat säga att de arbetar med språkexperter istället för översättare. En språkexpert är någon som inte bara kan språk utan också är medveten om vad det innebär att överföra en text från ett språk till ett annat. Språkexpertens uppgift är alltså att se till att överföringsprocessen sker på rätt sätt beroende på kontexten.
När AI inom översättning inte funkar
Om man inte gillar AI och istället vill översätta texter från grunden gäller det att hitta en nisch där AI inte kan konkurrera. Översättaryrket är extremt brett. Man kan i stort sett översätta allt från skönlitteratur till bruksanvisningar, från reklam till juridiska texter, eller från webbsidor till myndighetstexter. Och alla texter har olika förutsättningar.
Som översättarstudent måste man specialisera sig, hitta sin nisch, försöka bli expert på en viss typ av text, inom ett visst område. Och det finns områden där AI förmodligen inte kommer att ta sig in.
Inom skönlitterär översättning, där man framför allt överför känslor genom orden, kommer man troligtvis inte att använda sig av AI. Detsamma gäller juridiska och medicinska texter, som kan bestå av känsligt innehåll som kräver att en människa utför och ansvarar för hela översättningsarbetet.
Så tillbaka till frågan Kommer det att behövas översättare om tio år så är mitt svar ja. I en globaliserad värld, där innehåll sprids över internet och på många språk, behöver företag och organisationer fler som förstår hur man kommunicerar över språk- och kulturgränser. Framtiden kräver översättare som använder den senaste tekniken för att arbeta smartare – språkexperter som samarbetar med AI i översättningsprocessen.
Vill du läsa mer om AI inom översättning? Spana in det här inlägget från Natives VD Erik Wennberg – Jag driver en översättningsbyrå – det här är de vanligaste frågorna jag får om AI-översättning